Just Hanna

Läste just lite gamla inlägg, och upptäckte att jag skrev att jag frös ihjäl redan i september. Om jag var trött på att frysa då, är det inget jämfört med vad jag är nu. Jävlar vad jag är avundsjuk på alla som är i Thailand och solar, badar och festar medan jag är fast här i skitsverige och är sjuk,  fryser, pluggar och tråkar. Jag vill i väg till värmen!!!! Jag vill sola och bli brun, inte sitta här och nysa i takt med klockan som går alldeles för långsamt i väntan på sommaren. Skönt att resan till Magaluf med tjejerna bokades i början av januari iallafall. Jag längtar!! Ibland känns det bara orättvist att vissa är utomlands och har det skönt. Orättvist!!! JAG VILL BORT!!!!

Nu har jag ärligt talat varit förkyld ända sen jag kom hem från Grekland i augusti. Har nyst minst tre gånger per dag sen dess. Har inte varit jättesjuk men är hela tiden smått förkyld. Nu har det brytit ut rejält iallfall, så veckans ångest över att jag skulle missa tävlingen idag eftersom jag skulle jobba var helt i onödan. Blev varken tävling eller jobb, utan sängliggande här hemma.

De två senaste veckorna har varit ett helvete. Med undantag för firandet av Annas 19-års dag och en trevlig 40-års fest. När Anna fyllde år förra helgen blev det en rejäl utekväll med restaurang och festande. Grattis i efterskott Anna! Restaurang Axela, Götgatan rekommenderas varmt. Annars har allt  som sagt varit skit. Mycket i skolan och förkylning som varit på väg att bryta ut. Som om denna meningslösa svenska slask vinter inte gör en på tillräckligt dåligt humör.

Tack för att Californication går på torsdagarna och muntrar upp mig. Min räddning i dessa tider.

Nu ska jag krya på mig.

Vi är dom som är självständiga, dom som är fria att göra vad som helst med vem dom vill och dom som vet vikten av att vara oberoende av andra. Vi är också dom som är vana att vara femte hjulet på vagnen, vana att bli ihopparade med olika människor och vana att bli utsatta för vännernas irriterande kommentarer då de ständigt blir uppringda. Jag talar förstås om singlarna. De ständiga singlarna. Som är fast i singelträsket.

Vi är dom som blir vänner med kompisarnas pojkvänner, som tröttnar på kompisarna som aldrig har tid och som har blivit experter på andras kärleksproblem. Vi är dom som på olika sammandrabbningar med släkten är vana att höra "Och när är det din tur att skaffa pojkvän då?" Som om det vore en hund man gick och köpte. "Jag vill ha en liten, söt och gosig en, som är lekfull och inte dreglar tack" (?) Vi är också dom som ständigt får höra repliken "Och hur går det med killarna då?"  Som svar på den frågan kan man välja den korta eller långa versionen. "Det går helt okej faktiskt", eller så kan personen ifråga få en lång redogörelse för det senaste halvårets ragg om dom vill. Det värsta är ändå när man säger att det går bra, och personen frågar om man har pojkvän. Bra och pojkvän är alltså i princip samma sak. Så man får inte tycka att det går bra om man inte har pojkvän? Helvete vad jag ligger dåligt till.

Problemet med att vara singel är att man vänjer sig vid att vara singel. Och när man väl har vant sig, är det svårt att sluta. Precis som att det är svårt att vara singel när man är van att ha ett förhållande. Precis som med allt annat här i livet. Problemet är också att det är skönt att vara singel. Jag tycker om att vara singel, det finns en frihet i det som uppskattas. Jag tycker om att flörta. Vem gör inte det? De som är i förhållanden brukar envisas med att man visst kan flörta ändå, bara att det inte kan leda till något. Jaja, ni får säga vad ni vill för att försvara att ni är i förhållanden, ni vet att det inte är samma sak.
Att tycka om att vara singel och samtidigt vara en otroligt upptagen människa är ingen bra kombination. (I alla fall inte om man är ute efter ett förhållande) Då blir nämligen vissa saker bortprioriterade. Familj, vänner, skola, jobb, festande och eventuella andra sysselsättningar kommer alltid först. Men brist på tid ses alltid som en dålig ursäkt. Tid kan nämligen alltid omprioriteras. Är singlar då bara dåliga på att prioritera? Det tror jag inte. Jag beundrar alla där ute som kämpar för att hitta någon. Det finns tre olika typer av singlar. Det är dom som ägnar hela sina liv åt att dejta, träffa folk på nätet och leta leta leta. Det är dom som trivs med att vara singlar och aldrig skulle tänka sig att leta. Och det är dom som står mittemellan. Som jag och de flesta andra. Vi självständiga typer som trivs med singellivet men som självklart känner ensamheten komma krypande ibland. Som ser det roliga i att dejta utan att känna pressen att leda det till en högra nivå, samtidigt som vi alltid har dörrarna öppna. Om vi har tid, om vi har lust, om vi känner oss alltför ensamma. Om vi lyckas ta oss ur singelträsket.

Så tycker jag att det är ett problem att vara singel? Nej. Vad som egentligen är bäst av att vara singel och ha ett förhållande? Vem vet.  

Tillbaka i skolan och tillbaka till skiten!  Nu är det full fart igen och bort försvinner latheten, förhoppningsvis. Eftersom jag äntligen bestämt mig för att göra något åt att jag inte hinner med allt hoppade jag idag av min franska steg 4 kurs, även om det också var i ren protest mot kursens dåliga upplägg. Har också bestämt mig för att komma i form igen, ska bara komma på bästa sättet först (och något som inte tar så mycket tid). Ska helt enkelt gå tillbaka lite mer till mitt nyttiga jag. Men ska börja i liten skala så jag inte som vanligt tar mig vatten över huvudet.

Har idag efter en jobbig dag i snöslasken tillbringat lite tid med smoothie-drickande hemma hos anna med henne och mirre. Självklart starten för det hälsosamma livet. Måste bara nämna, när jag ändå pratar om hälsa att jag blev otroligt irriterad när jag såg att Special K- reklamen för tillfället visades på min blogg. Alltså ärligt talat, det finns dåliga reklamer, men det hamnar ändå i botten av skithögen. Ni vet, den med tjejen som inte hittar något att ha på sig för att hon tycker hon ser tjock ut i allt, och de föreslår att hon ska äta special-k varje morgon så att hon blir smal. Jaa möjligtvis om den där tallriken med små risflingor är det enda hon äter varje dag.

Dags att sova. Buona notte!

Ännu ett år har gått till ända. Ett år kantat med både tråkiga och glada minnen, snedsteg och framsteg. Jag välkomnar det nya året med öppna armar och hoppas på år 2008. Tiden går fort, alldeles för fort.

Nyår 2007/2008 firades med middag hos sanna med tjejerna och sedan fest hos gårdan. Och visst händer det att det blir lite för mycket ibland, men igår var en low point. Skärpning hanna! Igår var ingen bra dag att dricka på, var lite för sentimental för ögonbllicket. Fick en härlig första dag på det nya året iallafall, en riktig bakisdag. Trots att jag som vanligt borde vara mer bakis än jag är. Skönt att jag har den förmånen iallafall.

Nyårslöften? Nej usch och fy. Tycker faktiskt att jag redan pressar mig själv tillräckligt hårt. Men ska försöka bli en bättre människa helt enkelt. Och kanske minska vissa dryckintag och ta körkort.

Ska avsluta första dagen på det nya året med lite välbehövlig sömn. Imorrn blir det till att gå upp och jobba. Men det är enda extratiden på hela lovet så jag tänker inte klaga.

God natt och Gott nytt år!